Premium partners
categories

12 June 2017
Vad förklarar SD:s framgång?

Foto: Sverigedemokraterna

Få saker i vår samtid diskuteras lika flitigt som hur vi bäst kan förstå de nationalistiska strömningar som sköljer över västvärlden. Trumps valseger och Brexit överrumplade många, men faktum är att högerpopulistiska partier i Europa varit på frammarsch alltsedan 1980-talet (se figur nedan). Här i Sverige har SD ungefärligen fördubblat sitt väljarstöd i varje riksdagsval sedan 1988. Efter Macrons seger i Frankrike tycks många nu hoppas att kulmen har nåtts. Men utan att förstå drivkrafterna bakom högerpopulismens framväxt är det naturligtvis omöjligt att sia om den framtida utvecklingen. Jag vågar inte ge mig i kast med att förklara de bakomliggande drivkrafterna i alla länder, men när det gäller den svenska utveckligen undrar jag om inte en mycket enkel förklaringsmodell med tre beståndsdelar räcker ganska långt.

Genomsnittligt väljarstöd i nationella parlament för högerpopulistiska partier i EU samt Island, Norge, Schweiz, Serbien och Montenegro. Diagram från Timbros index över auktoritär populism 2016.

1. Många svenskar föredrar begränsad invandring. Invandringsmotstånd tycks nästan alltid följa i invandringens spår. Det finns en uppsjö av teorier om varför människor reagerar mot invandring, men tyvärr är det svårt att reda ut den frågan empiriskt (se till exempel denna forskningsöversikt). Gissningsvis beror invandringsmotsånd på många olika faktorer. Det kan handla om förmodade ekonomiska effekter, till exempel konkurrens om jobb, bostäder och sociala förmåner, rädsla för låglönekonkurrens eller oro för att välfärden urholkas. Men det handlar förmodligen också om att invandring ofta innebär en synlig förändring av ett samhälle och kan upplevas som nytt och skrämmande, farhågor om ökad brottslighet och sociokulturella konflikter som kan uppstå när olika kulturer möts. Naturligtvis finns det också rent rasistiska föreställningar som leder till invandringsmotstånd. Man kan diskutera betydelsen av dessa olika förklaringsfaktorer och i vilken utsträckning de är välgrundade och huruvida de är moraliskt legitima eller ej, men i slutändan kokar det ändå ner till att många svenskar inte vill ha obegränsad invandring. Låt oss för enkelhets skull säga att det finns en viss nivå på invandringen som genomsnittssvensken tycker är lagom.

2. När invandringen är hög, upplevs invandringsfrågan viktigare. När invandringen är under den föredragna nivån, är det få personer som tycker att invandringsfrågan är viktig. Men när invandringen är mer än lagom, kommer fler tycka att det är en prioriterad fråga och i större utsträckning låta det prägla ens politiska uppfattning. Man ska naturligtvis vara försiktig med att dra alltför starka slutsater av två samvarierande tidsserier, men jag tycker ändå det är slående i figuren nedan hur nära antalet asylsökande följer andelen som uppger att integration/invandring är den viktigaste frågan i SOM-undersökningarna.

(En invändning mot detta resonemang som sociologen Jens Rydgren tar upp i ett mycket läsvärt blogginlägg är att svenskar tenderar att bli mer toleranta och mindre främlingsfientliga över tid, vilket rimmar illa med SD:s ökande popularitet. Men även om främlingsfientligheten minskar och svenskarna därför kan tänka sig en högre nivå på invandringen, har invandringen också ökat över tid. Ökad tolerans kan därför mycket väl vara förenligt med att väljarna föredrar en mer restriktiv invandringspolitik.)

3. Om etablerade partier inte erbjuder en restriktiv politik när invandringen är hög, kommer väljare rösta på andra partier som gör det. Som jag påpekat i tidigare blogginlägg är inställningen till flyktinginvandring en av de frågor där folkviljan och politikernas åsikter skiljt sig allra mest. Detta har inneburit att den enda möjligheten för väljarna att få igenom en mer restriktiv politik varit att rösta på Sverigedemokraterna (eller Ny Demokrati när de fanns).

Det är egentligen bara två sammanhängande pusselbitar som är lite svåra att passa in i denna förklaringsmodell. Den ena är varför det tog så mycket längre tid för SD att växa sig starka i Sverige i jämfört med t.ex. Danmark och Norge. Den andra är varför inte de etablerade partierna anpassat sin politik efter den mer restriktiva väljaropinionen. Jag skulle tro att en viktig del i svaret på båda dessa frågor är att de etablerade partierna i Sverige sett som sitt ansvar att ”gå före” och försöka leda väljaropinionen mot en mer generös politik, vilket man åstadkommit genom en slags tyst överenskommelse att inte göra partipolitik av invandringsfrågan (se till exempel denna utmärka artikel på temat). En annan anledning till att SD inte växt sig starka snabbare kan vara deras historiska rötter som gjort SD till ett ganska avskräckande alternativ även för många som vill begränsa invandringen.

I och med flyktingvågen 2015 har den politiska situationen helt förändrats. Alla partier förordar nu en mer restriktiv flyktingpolitik än förut och SD har seglat upp som andra största parti i flera opinionsmätningar. Jag vågar inte sia om SD:s väljarstöd i valet nästa år, men gissningsvis kommer det spela stor roll om väljarna tycker att de etablerade partiernas omsvängning är trovärdig och hur stor invandringen blir fram till valet.

Artikeln har tidigare publicerats på Ekonomistas.se 

Writen By
Popular
Technology
30 May 2017
The Swedish media distribution industry
Technology
23 March 2017
Optical fingerprint reveals a new method for energy efficient sensing devices
Technology
27 May 2017
New type of nanocatalyst can result in commercial breakthrough for fuel cell cars
Writen By
Popular
Technology
30 May 2017
The Swedish media distribution industry
Technology
23 March 2017
Optical fingerprint reveals a new method for energy efficient sensing devices
Technology
27 May 2017
New type of nanocatalyst can result in commercial breakthrough for fuel cell cars
Related Articles