Premium partners
categories

30 March 2017
Unik studie av livsstilsförändringar ger hopp om att kunna förebygga demens

Foto: Eva Swansen

I takt med att världens befolkning når en allt högre medellivslängd ökar förekomsten av många åldersrelaterade sjukdomar. För många av dessa har medicinska framsteg gjort det möjligt att leva ett bra liv även om man bär på en eller flera kroniska sjukdomar. Ett av undantagen är Alzheimers sjukdom. I de flesta regioner i världen svarar Alzheimer för 60-70% av alla demenssjukdomar och bland de allra äldsta bär nästan hälften på minst en form av demens, oftast Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens – ofta dessutom i kombination. I hela världen bär ungefär 50 miljoner personer på demenssjukdom, ett antal som kommer att fördubblas under de närmaste 20 åren om inget botemedel hittas. Över 100 kliniska försök pågår just nu och över 200 läkemedel har hittills tagits fram i syfte att bota Alzheimers sjukdom, men i bästa fall har dessa bara lyckts dämpa symptomen tillfälligt. De flesta medlen har antingen varit verkningslösa eller försämrat patientens tillstånd. Samtidigt har epidemiologiska associationsstudier påvisat samband med en rad olika livsstilsfaktorer som långsiktigt antingen visat sig minska eller öka risken för Alzheimers sjukdom. Bland skyddande faktorer kan nämnas motion, utbildning och ”medelhavskost” med ett stort inslag av grönsaker, frukt, fisk och olivolja. Faktorer som i denna typ av studier verkar öka risken är bl a depressiva känslor, social isolering och högt blodtryck i medelåldern.

Ett problem med epidemiologiska studier är att påvisa kausalitet i dessa samband, bl a eftersom de personer som studeras själva har valt vad de utsatts för (t ex en lång utbildning eller att bilda familj) och eftersom speciellt Alzheimers sjukdom utvecklas under lång tid, förmodligen minst 10-15 år innan det går att ställa diagnosen. Det första problemet innebär en risk för att okända bakomliggande faktorer kan vara kopplade både till den faktor som undersöks och till risken för demens. Det andra problemet innebär att exponeringen måste fastställas i det tidsfönster när sjukdomen startar om man skall kunna säga något om sjukdomens orsak. Med andra ord krävs longitudinella studier med väldigt lång uppföljningstid för att kunna säga något om vad som utlöser sjukdomen, ett krav som få av dessa studier uppfyller.

Dessa metodologiska problem innebär att det empiriska stödet är svagt för de flesta livsstilsfaktorer som tidigare undersökts och där man funnit ett samband med demensrisk. För närvarande pågår ett antal interventionsstudier för att se om kandidatfaktorer från tidigare associationsstudier håller om man utsätter dem för experimentell testning med slumpmässig fördelning mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. De första resultaten som publicerades från en sådan studie kom från den finska FINGER-studien (Finnish Geriatric Intervention Study). Resultaten presenterades först i the Lancet och i det senaste numret av Scientific American redovisas även hur forskargruppen tänker följa upp de första resultaten.

I korthet går studien ut på att se om en kombination av livsstilsförändringar kan förbättra den kognitiva förmågan hos äldre personer i riskzonen för demens. I studien så delades 1260 personer slumpmässigt upp i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna fick regelbunden hälsorådgivning och hälsoundersökningar, men interventionsgruppen fick därutöver en kombination av motionsträning, kognitiv träning, kostrådgivning och mer intensiva hälsokontroller där olika hälsoproblem, t ex högt blodtryck, åtgärdades. Båda grupperna förbättrade sitt minne, sin förmåga att fatta beslut och hur snabbt man processar information, men interventionsgruppen fick en signifikant större förbättring än kontrollgruppen.

I den nya artikeln i Scientific American diskuterar vi mer ingående hur resultaten bör tolkas och vilka nya studier vi vill göra. Det är viktigt att sätta in den här studien i sitt sammanhang: man kan se den som ett sätt att testa om de samband man tidigare har sett mellan livsstilsfaktorer och kognitiv hälsa verkligen håller när man slumpmässigt fördelar deltagarna till olika grupper i ett riktigt experiment. Men vi kan inte från enbart den här studien säga något säkert om livsstilsförändringarna i FINGER verkligen kan förhindra eller försena demens, även om resultaten tyder på det. Däremot hoppas vi att genom en uppföljning kunna jämföra interventionsgruppen och kontrollgruppen för att om några år se om det också finns en skillnad i hur många som har en klinisk demensdiagnos. Vi tar också upp hur vi kan använda de individuella skillnaderna i kognitiva förändringar som ledtrådar för att hitta underliggande mekanismer bakom interventionens positiva effekter. Vi beskriver även hur vi genom att samarbeta med forskargrupper som gör liknande interventionsstudier skulle kunna få mer kunskap om vilka typer och nivåer av förändringar som är mest optimala för olika målgrupper.

Genom FINGER-studien har vi i ett experiment på för första gången visat att en kombination av livsstilsförändringar kan förbättra den kognitiva förmåga under en två-årsperiod. Genom artikeln i Scientific Americans aprilnummer, förmodligen världens äldsta och mest ansedda populärvetenskapliga tidskrift, med utgåvor på 18 olika språk, är den här artikeln ett fantastiskt sätt för oss att nå ut med dessa positiva forskningsresultat. Vi hoppas därmed kunna inspirera människor världen över att ändra sin livsstil på ett sätt som kan förbättra hjärnans funktion, inte minst i den växande äldre delen av världens befolkning.

Forskargruppen bakom FINGER-studien leds av Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet och Eastern University of Finland.

Artikeln i Scientific American kan man köpa i butiker med internationella tidskrifter eller här:https://www.scientificamerican.com/article/a-rare-success-against-alzheimer-rsquo-s/

Writen By
Popular
Society
10 January 2017
A good price for the ‘One China’ policy?
Society
20 January 2017
Islamic rhetoric of power, morality and middle path (wasatiyya) on Al Jazeera
Society
3 September 2016
Covering Terrorism
Writen By
Popular
Society
10 January 2017
A good price for the ‘One China’ policy?
Society
20 January 2017
Islamic rhetoric of power, morality and middle path (wasatiyya) on Al Jazeera
Society
3 September 2016
Covering Terrorism
Related Articles